familjen idag. I går gick husse, jag och båda hundarna runt Store mosse.  I sällskap hade vi Eva och Micke samt hundarna Urax och Rex. Urax är son till Zelda och Rex är Xantos bror. Hela vägen runt mossen är en liten tur på 15 km, det tog ett antal timmar men vi stannade och åt lunch på vägen också. När man kommer ut på mossen så är allt precis tyst och stilla. Känns som man är mycket längre norrut än vad man är. Alla hundarna fungerade mycket bra ihop vilket är bra. Eftersom det är en nationalpark så fick de inte springa lösa men det var skönt att ha lite draghjälp i bland 

I morse när jag gick upp var det ingen som var intresserad av vare sig mat eller rastning, Annars brukar det vara fart på dem vid 6-tiden, men inte i dag. Jag lämnade en sovande familj när jag gick till bussen vid 6.40, livet är orättvist i bland. Men jag får väl gå och lägga mig tidigt i kväll!

  Xantos bror X-trem "Rex"   Xanto himself - måste jag stå här länge till??

Ibland räcker inte tiden till för att göra små enkla saker som att uppdatera min blogg!

Det har hänt en del sedan sist....

Bröllopet är avklarat, helt fantastiskt roligt och skönt att det flöt på utan några konstigheter. Men jag var helt slut i flera dagar efteråt men känns ändå konstigt - vad skall vi göra nu??

Nåja, kan ju ägna mig lite åt hundarna. De har bland annat tagit årets första bad i Västersjön. Xanto tvekade en halv sekund och sedan var han ute och simmade. Skönt att ha två hundar som älskar att bada. Zelda har väntat hela vintern på detta, varje gång vi har gått runt sjön har hon rusat ner till strandkanten och väntat på att vi skall ge henne lov att hoppa i. Svårt att förklara att det låg en meter is på sjön och lite längre fram inte var tillräckligt varmt. Hon hade nog gladeligen hoppat i även om det bara var ett par grader.

Träningen med Xanto går sakta men säkert framåt. Han är en riktig stjärna vad det gäller spår. Han ger sig inte utan spårar tills han hittat den lilla pinnen eller vad vi nu lagt ut. Lydnaden börjar komma igång också. Kan både sitta och ligga kvar i längre stunder. Hinder är inte heller några problem. Passivitetsträningen går också bättre och bättre, klarar av att sitta uppbunden utan att lipa ihjäl sig  Det vi måste träna på mer är inkallning och ingångar.

I onsdags fick jag vara stand-in för husse på valpkursen. Gick väldigt bra och nu har vi hittat ytterligare en gren som vi kan utveckla - not, men Xanto tyckte att det var väldigt roligt på agilitybanan. Han sprang slalom, hoppade hinder men grejen framför allt var TUNNELN.... han for igenom 4 gånger fram och tillbaka innan jag fick stopp på honom. Sista gången stannade han mitt i så jag fick krypa halvägs in och locka ut honom. Egentligen är det ju bra att han inte är rädd att krypa in på konstiga ställen om nu husse tänker utbilda sig och Xanto inom bevakning.

I dag var vi även en sväng på Höglandets brukshundsklubb som nu har blivit en godkänd brukshundsklubb i smålandsdistriktet. Det händer en hel del saker där, nu har klubbstugan kommit på plats och håller på att renoveras. Apellplanen är upprensad och nysådd. Blir nog riktigt bra!

har det varit i dag för A som skall gifta sig på pingstafton. Vi åt en jättegod middag hemma hos U och sedan åkte vi till konserthuset för att titta på BigComedy med bla Henrik Schyffert, Adde Malmborg mfl. Helt suveränt.

Just nu har vi bara en hund hemma, Xanto. Zelda har åkt till svägerskan för att vakta henne och hennes hus över natten. Passar Zelda bra att få leka vakthund ett litet tag. Xanto förstår inte vart hon tagit vägen och går här och småpiper och gnäller. Men han får ju hela sängen för sig själv i natt, han borde bli glad!! I morgon skall Xanto åka till pensionat Isåsa och stanna till söndag eftersom alla här försvinner iväg på olika håll imorgon. T är hos kompisar och lanar... M skall på svensexa och jag själv skall på nästa möhippa. Zelda får följa med husse på dagen men sedan får hon vara själv ett par timmar på kvällen.

Vi har haft en period med hundmaginfluensa, finns säkert något som heter så, på den lille vispen. Han fick bara kokt ris och filmjölk till mat i ett par dagar tills magen lugnat ner sig. Då var vi inte mycket värda eftersom han trots allt var väldigt hungrig;-) Tack och lov att han är rumsren och säger till när han behöver gå ut.... och tur vi har en trädgård att släppa ut honom i.

Nu är det läggdags så att jag orkar med morgondagen.